Copy
Visa webbversion
Logotyp för Sveriges Ekokommuner  - Sekom

Nyhetsbrev från Sveriges Ekokommuner

20 september

NY RAPPORT

Stor utvecklingspotential för kommunalt återbruk

Ny rapport sammanfattar resultaten från ett pilotprojekt i ekokommunen Karlstad som fokuserat på återbruk av elektronikavfall. Rapporten från återbruksprojekt visar på stor utvecklingspotential för kommunalt återbruk.
 
Elektronikavfall är den avfallskategori som växer snabbast och som jämte textilavfall orsakar de största miljöproblemen. Peter Sörensen startade det privata företaget Återbruket i Karlstad och inledde ett samarbete med Karlstad Energi. Med en bemanning av ett litet fåtal personer som stod långt från arbetsmarknaden, i huvudsak nyanlända från Yemen, Eritrea och Syrien och utan extern finanisering eller kommunalt stöd nådde de anmärkningsvärda resultat.

Rapporten från återbruksprojekt visar på stor utvecklingspotential för kommunalt återbruk. Rapportens resultat baseras på verksamhetsåret 2017 då Återbruket i Karlstad verkade på två av kommunens sex återvinningscentraler och återbrukade ca 42 ton elavfall och ca 8 ton vitvaruavfall, samt sålde dessa i butik till ett varuvärde av ca 1,5 miljoner kronor.

Erfarenheterna från projektet indikerar att det potentiella butiksvärdet för återbrukade produkter vid aktivt återbruk skulle kunna vara uppemot 6000 kronor per ton elektronikavfall och 2000 kronor per ton vitvaruavfall. Det framgår också att uppemot 20 % av elektronikavfallet och 10 % av vitvaruavfallet skulle kunna återbrukas om de rätta förutsättningarna ges.
 
I Karlstads fall skulle detta innebära att 126 ton elektronikavfall och 40 ton vitvaruavfall årligen skulle kunna återbrukas och säljas till ett butiksvärde av ca 5 miljoner kronor om en bred satsning på aktivt återbruk enligt Återbruket i Karlstads modell gjordes.
LÄNK TILL RAPPORTEN

MEDLEMSNYTT

Nytt avloppsrenings- och kraftvärmeverk invigt

Nu har Energi- och Miljöcenter (EMC) i Borås, med ett nytt avloppsrenings- och kraftvärmeverk, invigts under Kretsloppsveckan. Nu när dessa pusselbitar är på plats, kan ekokommunen Borås fortsätta växa som stad.

Kretsloppsstaden Borås har byggts upp under lång tid där infrastrukturen successivt har utvecklats inom VA, avfall och fjärrvärme. Med ett nytt avloppsreningsverk och biobränslebaserat kraftvärmeverk har nu Kretsloppsstaden uppgraderats till nästa generation. Det nya avloppsreningsverket möjliggör en utökning av avloppsmängder samtidigt som utsläppsnivåer på kväve, fosfor och organiskt material ligger på rekordlåga nivåer.

Miljöpåverkan kommer drastiskt att minska och Borås har nu ett av världens renaste avloppsvatten och kraftvärmeverket kommer att producera miljösmart fjärrvärme och förnybar el till boråsarna i många år framöver.

Borås Energi och Miljö påbörjade byggnationen under våren 2015 efter investeringsbeslut hos kommunfullmäktige i Borås. I maj 2018 driftsattes avloppsreningsverket och under våren och nu under hösten 2019 kommer kraftvärmeverket att driftsättas. Båda anläggningarna kommer att gå i kommersiell drift under 2019. Den 12 september har anläggningarna officiellt invigts under Kretsloppsveckan.

– Det är tryggt att ha anläggningar som kan göra både värme och elektricitet och dessutom vara i världsklass, som den här anläggningen, säger Anders Ygeman, Energi- och digitaliseringsminister, som tillsammans med landsbygdsminister Jennie Nilsson var på plats på invigningen på Sobacken i Borås.

Korta fakta om Energi- och Miljöcenter
Avloppsreningsverket är dimensionerat för följande kapacitet och utsläppsvärden:
PE (personekvivalenter): 150 000
Maxkapacitet: 10 000 m3/h
Kväve (Ntot): 8 mg/l (årsmedelvärde)
Organiskt material (BOD7): 8 mg/l (kvartalsmedel-värde)
Fosfor (Ptot): 0,2 mg/l (kvartalsmedelvärde)
Kraftvärmeverket kommer elda biobränsle: 475 GWh
Förnybar el: 155 GWh
Fjärrvärme: 375 GWh

LÄNK TILL BLOGG OM PROJEKTET

MEDLEMSNYTT

Citynära återbruk och återvinning

Nu har Returpunkten - en central butikslokal för återbruk och återvinning  - öppnat i ekokommunen Sundbyberg. Returpunkten i Sundbyberg är Storstockholms första citynära återvinningscentral i miniformat.

Konceptet är framtaget av avfallsbolaget SÖRAB och tanken är att även den som inte är bilburen lätt ska kunna bidra till mer återvinning och till att saker cirkulerar istället för att de slängs.

Verksamheten är den första av sitt slag i Stockholmsområdet. Idén med Returpunkten är att den ska vara en kvartersnära central för återbruk där invånarna kan lämna in saker de inte längre använder men som kan vara till glädje för någon annan, som exempelvis husgeråd, porslin, böcker, verktyg, leksaker och fritidsartiklar. Man  kan även lämna in mindre grovavfall och farligt avfall som batterier och kemikalier samt elektronik.

Den nya verksamheten blir ett komplement till de större återvinningsanläggningarna som SÖRAB driver i regionen. Till Returpunkten tar du saker som man själv kan bära med sig.

I lokalen på Landsvägen finns även möjlighet att laga saker eller skapa nytt av gammalt material. En liten verkstad och ett syrum finns tillgängliga. Planer finns också på att ordna event med möbelsnickare, skräddare, reparatörer och designers för att visa vad som går att göra med saker som ofta kastas bort. Även skolklasser kan besöka verksamheten för att lära sig mer om återbruk och återvinning.

Returpunkten är ett pilotprojekt som testas under två år för att möta den alltjämt ökande urbaniseringen. Faller testet väl ut kommer verksamheten fortlöpa och SÖRABs mål är att öppna fler centrala Returpunkter i regionen framöver.
LÄS MER

MEDLEMSNYTT

Nytt liv för engångsförpackningar

Kan man ge nytt liv åt använda ”on the go”-förpackningar och undvika att de skräpar ner i vår miljö? Det ska ett pågående forskningsprojekt som just nu genomförs i ekokommunen Örnsköldsvik försöka ge svar på.
 
Trenden att alltmer konsumera i farten är tyvärr ett beteende, som orsakar nedskräpning. Tomma förpackningar, plastbestick och andra engångsartiklar hamnar i parker och på stränder trots en ökad miljömedvetenhet. RISE ska därför tillsammans med aktörer längs hela värdekedjan identifiera knutar för ökad insamling, återvinning och återbruk av s.k. ”on the go”-förpackningar.
 
Engångsförpackningar och engångartiklar skapar stora problem, dels för att de inte samlas in i så hög utsträckning, dels för att de insamlade förpackningarna inte återvinns i så hög grad. Förpackningar som används utanför hemmet – ”on the go”-förpackningar – hamnar högt på tio-i-topp-listan över vanligaste skräp i haven och det mesta kommer från landbaserade källor.
 
För att minska denna nedskräpning krävs beteendeförändringar både hos konsument och aktörer i värdekedjan. Förpackningar och engångsartiklar måste hanteras mer cirkulärt jämfört med idag, dvs samlas in, återbrukas, materialåtervinnas och efterfrågas i högre grad. För att åstadkomma detta krävs kraftfulla åtgärder från många aktörer i samhället. RISE har därför samlat flera av dessa aktörer för att kartlägga och testa förutsättningarna för ökad återanvändning och återvinning av förpackningar och engångsartiklar från ”on-the-go”-verksamhet.

– Det grundläggande syftet är att hitta incitamenten för återanvändning och återvinning. Vi måste göra det lätt för dem som vill konsumera ´on the go´ att även källsortera ´on the go´. Att ta bort något som upplevs som värdefullt och ersätta med något krångligt är inte hållbart. Cirkulärt beteende måste ge ett mervärde, säger Kristina Wickholm, projektledare RISE.

Projektet ska identifiera knutar för ökad insamling, återvinning och återbruk av ”on the go”- förpackningar, och hitta lösningar som skapar miljönytta samt fungerar längs hela värdekedjan och för konsument. Lösningarna testas i offentliga miljöer i ekokommunen Örnsköldsvik, där man också bland besökare i Stadsträdgården genomför en enkätundersökning om användandet av engångsförpackningar.
 
– Vi ser verkligen fram emot att hitta nya lösningar för våra offentliga miljöer, det här känns som ett mycket intressant projekt, som ligger väl i linje med vårt engagemang för hållbarhet”, säger Mikael Kristiansson, chef för trafik- och parkavdelningen i Örnsköldsviks kommun.

Bild: RISE
 
LÄS MER

EFTERLYSNING

Vi efterlyser material från våra medlemmar

Vi har precis skapat en ny sida på vår webbplats som heter "Medlemmarnas material" under fliken "Material" (tidigare "Arkiv") som vi behöver hjälp med att fylla. 

På uppmaning från flera av våra medlemmar så har vi nu skapat sidan "Medlemmarnas material". På sidan kommer vi att samla länkar till våra medlemmars material för att skapa en bra idébank med bra inspiration till oss all runt om i landet. Var och en ska ju inte sitta på sin kammare och hitta på nya lösningar - utan återvinn så många goda idéer, tips och lösningar i nätverket som möjligt! 

Så vi behöver nu få tips på material som kan delas så att vi kan fylla sidan. Tipsa kommunikation@sekom.se.
KONTAKTA KANSLIET

MEDLEMSNYTT

Laddgator underlättar för elbilsförare i Stockholm

I takt med att antalet laddbara bilar ökar i Stockholm, ökar också efterfrågan på laddmöjligheter på gatorna. Nu möjliggör ekokommunen Stockholms stad fler laddare på utvalda sträckor, så kallade laddgator.
 
​Till år 2022 ska 4000 publika laddpunkter för elbilar finnas i Stockholm. Sweco har fått i uppdrag att utvärdera stadens gator och har därmed tagit fram en laddplatskarta som kontinuerligt uppdateras med lämpliga lägen för energibolag att anordna laddplatser.

För att få en optimal värdering av bästa laddplats används parametrisk design. Alla gator betygsätts utifrån bestämda parametrar. Stockholms stad kan med hjälp av metoden få fram de mest lämpade platserna för de 4000 laddplatserna.

På laddplatskartan går det snabbt att se möjliga platser och tända och släcka nya vartefter andra projekt behöver eller inte behöver utrymmet. Varefter staden förändras och andra önskemål tillkommer eller försvinner kan kartan lätt justeras och anpassas.

– Kartläggningen gör det enkelt för oss att visa var laddplatser kan sättas upp, och alla stockholmare med elbil får snabbare tillgång till dessa platser, säger Eva Sunnerstedt, Miljöförvaltningen, Stockholms stad. I och med parametrisk design går det att hitta nya lösningar på ett mycket enkelt sätt när efterfrågan på laddplatser växer.
 
Bild: Sweco.
LÄS MER

MEDLEMSNYTT

Nu finns Smarta Kartan även i Sjuhärad

Var kan man byta, låna, skänka eller få grejor av varandra någonstans? Svar finns att hämta på internetbaserade Smarta Kartan, som nu introducerats och lanserats i Sjuhärad (7H) under Kretsloppsveckan.

Smarta kartan är ett initiativ taget av två göteborgare för ett par år sedan och som spritts till Malmö och nu alltså även till Sjuhärad - där bland annat ekokommunerna Borås, Bollebygd och Mark ingår.

Med pengar från kommunalförbundet i Sjuhärad och stöttning från ekokommunen Borås Stad i form av miljöförvaltningens Mia Magnusson som projektledare har den lokala kartan tagits fram.

– Och det har även gjorts ett fantastiskt ideellt arbete av hundratals personer, sa en glad projektledare vid lanseringen på Orangeriet i Borås under Kretsloppsveckan.

Projektet handlar om hur alla som vill delta i den framväxande delningsekonomin ska kunna hitta varandra och utnyttja alla tjänster och produkter som erbjuds.

På sajten www.smartakartan7h.se finns upplysningar om föreningar, enskilda, nätverk och även företag och kommuner som till exempel lånar ut cyklar, skänker eller tar emot kläder, byter eller skänker fritids- och sportutrustning, och mycket annat. Vinstdrivande verksamhet godkänns inte, däremot kan ersättningar upp till självkostnad accepteras.

Vem som helst kan skicka in nya förslag via mejl om man vill vara med på kartan med sitt koncept. Något som projektledningen förstås ska kontrollera och godkänna först.

– Detta är ju något som funnits även tidigare. Men med hjälp av internet går allt så mycket enklare, säger Sanna Fagerström, som jobbar volontärsmässigt med Smarta kartans lansering i Sjuhärad.

LÄNK TILL SMARTA KARTAN 7H

MEDLEMSNYTT

Eskilstuna kommun satsar återbruk i förskolan

Ekokommunen Eskilstuna startar nu pilotprojektet "Pedagogiskt återbruk i förskolan" - en satsning i förskolans arbete med att bli ännu mer klimatsmart. Material från ReTuna väljs ut och används i förskolornas undervisning. 

Pedagogiskt återbruk är en del av Eskilstuna kommuns långsiktiga miljö- och klimatarbete. Projektet innebär att material inlämnat till ReTuna sorteras ut för att kunna återanvändas i förskolan. På så sätt kan förskolorna minska sina inköpskostnader, minska sin miljöpåverkan och kunna bidra till en mer kemikaliesmart förskola. 

– Vi jobbar mycket med hållbarhet på Alvägens förskola, framför allt social hållbarhet och hållbar miljö. Det gör vi bland annat genom vårt samarbete med kockarna i köket via måltidspedagogik och vårt arbete med Grön flagg. Det är vårt bidrag till att bygga ett mer hållbart samhälle tillsammans med och för barnen. När vi fick chansen att vara med i Pedagogiskt återbruk blev det ytterligare en pusselbit i vårt stora hållbarhetsarbete, säger Sara Nilsson, rektor på Alvägens förskola.

Projektet har identifierat vilka typer av material som kommer att gå att återanvända i förskolan, det är bland annat trä, metall samt textilier. Materialet kvalitetssäkras av personer som fått utbildning om kemikalier i förskolan.

– Det känns jättespännande att förskolorna får möjlighet att återbruka material från ReTuna och det är roligt att få vara med och hjälpa till och göra det möjligt, säger Anna Bergström, centrumledare på ReTuna Återbruksgalleria.

Pilotprojektet startade den 1 september med fem av kommunens förskolor: Projektet kommer att pågå under ett år och sedan kommer en utvärdering att göras. Målet med pilotprojektet är att ta fram en effektiv arbetsmodell för återbruk som andra verksamheter ska kunna återanvända. 

Bild: Anna Bergström, centrumledare på ReTuna Återbruksgalleria.

LÄS MER
Klicka på filmen så kan du se en kortversion på video via Facebook 
https://www.facebook.com/events/648161128925697/permalink/653485331726610/

MEDLEMSNYTT

Karlskrona kör egen version av Trafikantveckan

Flera av vår ekokommuner är delaktiga i den europeiska trafikantveckan (European Mobility Week) som pågår den 16-22 september.
  • Ale kommun
  • Avesta kommun
  • Bodens kommun
  • Eskilstuna kommun
  • Håbo kommun
  • Karlskrona kommun
  • Karlstads kommun
  • Kungälvs kommun
  • Ludvika kommun
  • Mjölby kommun
  • Nyköpings kommun
  • Nynäshamns kommun
  • Region Gotland
  • Ronneby kommun
  • Sorsele kommun
  • Strängnäs kommun
  • Sundbyberg stad
  • Timrå kommun
  • Torsås kommun
  • Tyresö kommun
  • Västerviks kommun
  • Ystads kommun
  • Österåkers kommun

I år arrangerar ekokommunen Karlskrona sin egen fullversion av den europeiska trafikantveckan (även ekokommunen Håbo kör en egen fullversion) med flera olika spännande event under veckan och inte minst höjdpunkten - den bilfria dagen - som anordnas lördagen den 21 september.
SE INTRODUKTIONSFILM
LÄS PROGRAMMET

SPRIDNING

Berätta gärna att ni är ekokommuner!

Vi vill bara påminna om att ni gärna med stolthet får använda och sprida information i era presentationer, dokument (hållbarhetsplaner och dylikt), på era webbplatser och sociala medier (för att informera medborgare och andra) om att ni är medlemmar i Sveriges Ekokommuner och att ni är en ekokommun eller ekoregion!

Kontakta Caroline Stenvall, kommunikatör, telefon: 033-35 31 57, e-post: kommunikation@sekom.se för att få tillgång till Sveriges Ekokommuners logotyp i olika format som ni kan använda..
KONTAKTA KANSLIET

Sprid gärna detta nyhetsbrev vidare i din organisation

Dela
Twittra
Vidarebefordra
Copyright © 2019 Sveriges Ekokommuner, All rights reserved.


Vill du ändra hur du får dessa nyhetsbrev från Sveriges Ekokommuner?
Du kan uppdatera dina inställningar eller avbryta prenumerationen på nyhetsbrev.

Email Marketing Powered by Mailchimp